Det var inte bara arbetsanhopningen under hösten som gjorde att jag körde in i väggen med Sonics soullista. Det var den här skivan också. Jag ville så gärna ge den en ärlig chans, inte bara låta gamla fördomar tala.

Så nu har jag gjort det. Den är fortfarande inte för mig.

Jag kan inte lyssna på det här som en stor soulskiva. Det spelar ingen roll att den låg på Billboards r&b-lista hur länge som helst. I mina öron är det bara en ganska ointressant popskiva.

Förlåt mig.