The Dells är ett av de där banden det känns som att jag ser relativt ofta i backarna med tiokronorsvinyl och som jag regelbundet plockar hem. Borde möjligen kontrollera att det stämmer, men efter devisen: ”kolla aldrig en bra story” låter jag det stå.

The Dells kommer till soulen ur doowopen. De har funnits ca för alltid (1952-2012) och gett ut skivor nästan lika länge (1955-2002). Det gör det så klart helt omöjligt för alla som inte är hängivna fans att hitta in i katalogen. Mina försök har inte varit de mest lyckade utan stannat vid enstaka låtar på till exempel samlingen Chess Northern Soul med Wear It On Our Face som den mest återkommande låten.

Så för mig är Freedom Means välkommen lyssning och titelspåret är kanske den låt som fångar mig mest med sitt tydliga grannskap med funken. Riktigt gött. En del annat passar inte mina öron lika bra (One Less Bell To Answer t ex är ett ganska misslyckat försök att mixa storslaget med bossa).