För sisådär tre år sen såg jag Michel Dida tillsammans med Adam Tensta och Kriget. Det var sjukt bra. Har väntat på att det skulle komma mer från den konstellationen sen dess. Då körde de på engelska, men den här nya biten Dida langat ut på svenska, och som skapat sånt rabalder på kultursidorna, påminner mig ändå om hur den där kvällen låter i mitt minne. Väntar redan på mer. 

Och REMIXEN!