Någon gång mellan Stonefunkers album Hard as Kryptonite och No Problem såg jag dem på en liten låg krogscen i Örebro. De var mellan album och hade turnérat länge. Jag tror att maxin Lucky People Center var släppt, men att till och med det var ett tag sen. Året var förmodligen 1992 med andra ord.

Jag har aldrig sett dem bättre än där och då. En sammanflätad funkmaskin som bröt sönder sina egna låtar till ett oändligt groove. Jag minns hur besviken jag blev när No Problem kom något år senare och inte alls klarade att leva upp till mitt starka minne.

Idag släpper M-Rock en soloskiva med titeln The Swedish Airborne Phunk Observatory (eller bara Phunk Observatory om du letar på Spotify) som är nästan på pricken så bra som den där konserten för över 20 år sedan. Det hade jag aldrig väntat mig.

Några gamla kompisar från förr finns med. Cane dyker till exempel upp och lägger några rader på Marchin’ On och Cheezo, Davono och Top-Steen gästar en remix av The Groove (som iofs är starkare i sin albumversion).

Åtta rågrymma låtar och två remixer som lägger den svenska funkribban på 2.42. Hatten på och svett rinnande längs ryggen, this is the goove y’all.

Betyg: åtminstone 8 av 10 funkbomber.

Ps. Extra plus för det fantastiska omslaget!