Veckans skivor: Black Milk, Pusha T och Tanya Morgan

Det är lika bra att jag gör det här. Det sitter i ryggraden. Räknar med att det blir ett återkommande inslag. Korta kommentarer till skivor jag lyssnat på i veckan, med största sannolikhet nysläppt skit. Jag kan inte hjälpa det. Jag letar alltid efter det grönare ljudgräset. Den här veckan får alla samma betyg, men My Name Is My Name är nog ändå den vassaste av dem.

Black Milk No Poison No Paradise
Jag vet inte vad det är i vattnet i Detroit, men något är det. Black Milk levererar om och om igen. Det här släppet är inget undantag från den regeln. Grymma beats på funkig elektronisk grund med en anstrykning av jazz. Och jag gillar Black Milks rap. Och han vet att välja sina få gäster med omsorg, den här gången bland andra Black ThoughtRobert Glasper och Dwele. Finsmakarskit. (4/5)

Pusha T My Name Is My Name
Kung Push. Den här skivan alltså. Så sjukt bra. Kanye West och Pharrell Williams turas om att langa kompakt asketisk svärta i beaten Pusha rullar ut rimmen över. Det är klart att det blir svårt att inte dra paralleller till Kanyes senaste, men jag kan inte låta bli att känna mer för den här. My Name Is My Name har potential att växa till en klassiker. (4/5)

Tanya Morgan Rubber Souls
Tanya Morgan har gjort skivan jag hoppats att De La Soul skulle komma tillbaka med. Mjuk och soulig och en uppdaterad version av Native Tongues-hiphopen och för all del allt som Soulquarians rörde vid runt millennieskiftet. (4/5)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s